Frusna fötter

Det här med vintercykling är bara så fantastiskt. Förutom att det är kallt. Vi har stadigt haft det kallt nu sedan nyår, och de senaste två-tre veckorna har temperaturen legat på mellan -13 och -23.

Kläder på kroppen är sällan ett problem, där är det bara att dra på ytterligare ett lager, så är det fixat. Värre har jag med händer och fötter. På händerna har jag lobster-handskar, och det fungerar bra. Blir fingrarna kalla går det ju också bra att bara dra in fingrarna i handen och värma en stund, speciellt på lättare stigar eller vägar.

Fötterna och tårna är det värre med. Jag har provat flera olika kombinationer av strumpor och skor, men alltid kommit hem med frusna tår. Ibland så det sticker i dem i flera minuter då dom äntligen börjar tina upp. Till sist har jag gett upp och köpt sulor till skorna som är uppladdningsbara och ska värma i flera timmar.

Första försöket slutade lite snopet innan det ens började, för jag hade inte tänkt på att jag behöver ladda dem innan jag drar ut. Färdigt ombytt i träningskläder öppnade jag förpackningen och tänkte att nu ska jag äntligen få varmat fötter. Sen läste jag att man behöver ladda dem i minst tre timmar innan första användningen.

Men nu har jag provat dem. Jag cyklade visserligen bara en dryg timme, men frös inte om fötterna, bara fingrarna. Fötterna kändes inte direkt varma, men definitivt inte kalla. Startade med sulorna på läge Medium, men efter 45 minuter drog jag upp värmen till High. Så här långt kan jag definitivt rekommendera dem, men ska försöka köra ett lite längre pass senare i veckan, eller åtminstone på måndag för att ge dem ett ordentligt test.