Konditionstest
Redan ordet test får det att krypa i mig. Det är liksom värre än tävling. Samtidigt känner jag att jag inte riktigt har koll på vilken nivå jag är på, speciellt inte gällande cyklingen.
När det kommer till löpningen, så är det ju något jag alltid gjort. Jag kan bedöma fart och distans i förhållande till puls och på så sätt veta ungefär var jag ligger konditionsmässigt. Där vet jag också hur jag ska träna och vad som fungerar.
Cyklingen är ändå relativt nytt för mig, då jag cyklat nu i fyra år ungefär. Pulsen hålls lägre på cykel än då jag springer, så de två första somrarna jag cyklades förbättrades min grundkondition väldigt mycket, tack vare cykeln. Efter det har det inte skett någon tydlig förbättring, eller åtminstone känns det så.
Terrängcykelföreningen, Trail Riders Vasa, ordnade igår en möjlighet att göra ett enkelt konditionstest. Inga laktat nivåer eller liknande, utan bara ökad belastning med samma kadens, tills det inte längre gick att hålla kadensen. Ramp up test, tror jag det kallas, ett sorts ftp-test. För mig är det i sig inte viktigt, viktigaste är att få något att jämföra med senare.
På stigar i skogen är det ju så många variabler som gör att det är svårt att jämföra en gång med en annan. Jag har nog en runda som jag cyklar ibland och försöker ha som testrunda, men den är väldigt varierande beroende på hur vädret varit. Den kan alltså vara allt från väldigt blöt och tung till hård och snabb. Inget särskilt jämförbart resultat. Därför var jag på test igår. Även om det är jobbigt, speciellt för huvudet inför testet.
Jag var väldigt närvös innan. Gjorde en ordentlig uppvärmning och sen startade testet. Hannu, som var den som gjorde testet, var bra på att prata allt möjligt i tränings- och cykelväg så att jag kunde slappna av. Främst var jag orolig för att jag skulle ge upp för fort och vara besviken på mig själv efteråt. Men tycker att jag klarade det ganska bra. Plötsligt gick det bara inte att hålla kadensen, och därmed var testet slut.
Det ska bli intressant att göra testet på nytt senare i vår eller inför sommaren. Förhoppningsvis har träningen gett resultat tills dess. Ikväll var det grundträning med cykel på programmet. Cyklade cirka 80 minuter på hårda och smala vinterstigar. Jag hann till och med ut medan det ännu var lite ljust, kvällarna börjar bli längre och våren är snart här. Före det ska jag njuta av de snabba stenfria stigarna som endast finns vintertid här i Vasa.