Äntligen lite höstcykling

Jag har egentligen haft inställningen att nu i oktober blir det säkert mindre cykling. Inga tävlingar på kommande eller sånt. Visserligen en otroligt fin höst! Och efter en vecka i Kroatien i början av månaden så hade jag nog tänkt mig lite fler pass än endast ETT på mtb under hela månaden. Men så kan det vara ibland. Man har annat som måste få komma före. Nu har jag dessutom haft lite strävt i halsen två dagar så jag tänkte att jag ska se hur det känns och cykla så lugnt som det går.

Lite synd att jag missade mtb under den riktigt vackraste och mest granna tiden. Nu är vackerhösten över och fulhösten här, som Helena uttryckte det ( Idag var vackerhösten över ) men lika superroligt var det ändå igår! Det doftar höst och löven prasslar under cykeln. Det hann till och med bli mörkt men det är ju egentligen ganska spännande med mörkercykling också!

Det var egentligen inte speciellt vått heller så jag ändrade min plan från att cykla till skidstugan och två varv runt långa slingan till att snurra runt på de närmaste stigarna. Då slapp jag också den kalla vinden längs asfaltvägen till Finby.

Några ställen hade det fallit träd över stigen. Det var till och med ett stort träd över en stig som jag sällan cyklar, men den hade ändå varit så tekniskt svår att det var lika bra att lämna den biten till en annan gång. Jag skulle ju ändå bara lite ut och känna på hur kroppen känns och njuta av allt omkring.

Det blev endast 13-14 km och nästan kallt på hemvägen men exakt vad jag hade tänkt mig. Tårna började frysa där efter en timme, trots att jag cyklar med vinterkängor, men jag klarade mig ända hem. Bastu på det och den här tanten blev nöjd!