Fösa kor med cykel
Det blev spännande möten på gårdagens måndagslänk. Vi fick stiga av cyklarna och gå, då vi stötte på ett gäng stora svarta kor. Just där går stigen mellan en smal kanal och en hel massa vass, så det finns egentligen ingenstans att ta vägen.
Vi samlades som vanligt vid Wasa Bike Service, den här gången faktiskt inte så många bara, bara elva stycken. Övervägde cykla som endast en grupp, men flera av de nya röstade för två grupper. Jag tvekade om jag skulle hänga på den snabbare eller välja den långsammare, men det blev tillslut den snabbare gruppen och det är jag rätt nöjd över. Benen fungerade överraskande bra den här gången.
Äppellunden i skymningen
Igår var en av de där alldeles fantastiskt fina höstdagarna, då solen lyser men luften börjar bli lite kallare. Färgerna går mera mot gult än grönt och stigarna är leriga. Stället där vi mötte korna kallas för "Kaislikossa suhisee" (Det susar i säven). På ena sidan går en några meter bred kanal och på andra sidan är det bara en massa vass, innan havet börjar. Skogsremsan där stigen går är kanske 10-12 meter bred. Skog är väl kanske att ta i, det är främst några klena lövträd som korna lätt hade kunnat vräka omkull.
Först såg vi fyra kor, av vilka två var kalvar. En av de större var lite längre in i vassen och lätt att komma förbi, medan de andra stod mitt på stigen. Vi steg av cyklarna och började leda dem, för att inte skrämma dem. De tre på stigen rörde sig sakta framåt längs stigen, medan den som blivit bakom oss var tydligt orolig och började följa efter oss. Jag var sist i klungan och medger glatt att jag var rädd. Vill helst inte bli översprungen av en flera hundra kilo tung ko.
Efter en stund föreslog jag att vi sku släppa förbi den, så vi drog cyklarna av stigen och in bland buskarna. Kon fattade vinken och sprang förbi oss, så långt ifrån som möjligt, nästan inne i vassen. Därefter satte de av längs stigen framför oss. Vi skämtade något om att fösa kor med cykel istället för häst och trampade på. Lite längre fram såg vi flera kor, men de var en bit längre bort från stigen, så där kunde vi bara cykla förbi. Lite spänning i livet med korna lösa. Enligt djungeltrumman lär de ha kommit loss från sin inhängnad en bit bort, men varit där i området redan en par veckor. Fick tyvärr ingen bild på dem, då det inte riktigt kändes lämpligt att gräva fram telefonen ur plastpåsen i ryggfickan.
När man väl kommit ur vassen börjar fina stigar vid Gamla Hamnen i Vasa. Det är främst gammal granskog, lite småkuperat med stenar och rötter. För ett drygt år sedan började vi cykla upp en ny stig för att komma hela vägen från Sunnanvik till Gamla hamnen utan grusväg. Minns hur jag kämpade med den stigen. Fick stiga av och leda på flera ställen. Igår klarade jag stigen utan att sätta i foten en enda gång. Visserligen har stigen blivit tydligare och lättare under året, men jag var ändå rätt nöjd där igår.
Från Gamla hamnen svängde vi av hemåt, tog den roliga stigen bakom Liselund, som jag bara cyklat en gång tidigare och sedan stigen mellan järnvägen och ABB:s staket in mot stan. Där skildes vi åt och cyklade hemåt.
Det började skymma när jag kom hem, sista stigbiten in via äppellunden var det redan lite onödigt mörkt och jag skrämde nästan slag på två damer på kvällspromenad. När jag svände in på vår gata slogs vägbelysningen på. Välkommen hösten.
