Mot Tahko MTB 2019

Vårt gemensamma mål med syrran i fjol, utanför cykelorienteringen, var att göra Tahko MTB 60km natt. Sen i maj bröt jag armen och fick bort gipset först måndagen innan tävlingen. Det blev alltså ingenting för min del. Syrran deltog istället tillsammans med sin man. På något sätt har jag siktet inställt på att ge det ett nytt försök i år, men är ännu inte anmäld. Varför vet jag inte.

Bild på syrran och hennes man från Tahko 2018

Men i år tänker jag inte bryta handen, istället tänker jag försöka träna, och träna vettigt. Inom vår nya cykelförening, Trail Riders Vaasa, har vi ett Tahko-gäng som alla är på väg till Tahko. Antar att de flesta har siktet inställt på 60 km, men vet att det finns några som även tänker cykla 120 km eller 180 km. Lite olika förutsättningar har vi säkert också. En av våra styrelsemedlemmar har tagit till uppgift att göra upp ett träningsprogram åt oss. Det ska bli väldigt intressant att se hur han tänker och om jag kan få lite hjälp på traven. Kanske ändå mest att jag har någon att redovisa inför, förutom sig själv. I flera år nu har jag tränat lite som det känns för dagen. Nog har jag haft en plan, men ofta har planen fått ge vika för familjen eller andra omständigheter.

Det är även ganska länge sen jag på riktigt tränat hårda pass, de där som ger lite blodsmak i munnen. Det är ju både obekvämt och jobbigt med sådana. Men nu ska det bli ändring även på det. Få se hur långt det tar mig i sommar.