Fyra år av cykelglädje

Ibland är det roligt med sociala mediers olika påminnelser om gamla inlägg. Mina har i höst främst handlat om livet som småbarnsmamma, och inte varit något jag velet publicera på nytt. Men idag påminde Facebook mig om en cyklig händelse.

Det är nämligen så att jag har födelsedag mellan jul och nyår. För fyra år sedan kom min syster med familj på besök dagarna innan jul. Våra män hade något ärende in till stan, tror att det var så att de skulle hämta vår ena bil från kontoret. Tänkte inte mer på det. De kom tillbaka och pysslade med något i garaget. Inget konstigt med det. Tänkte det hade något med den stundande julafton att göra.

Tills de lyftade in en cykel i hallen. En sprillans ny Grand Canyon Al SLX. En egen mountainbike! Min första riktiga terrängcykel. En hardtail med 29 tums däck. Familjen hade gått ihop och köpt mig en cykel. Min man, min syster med make och mina föräldrar.

Det har blivit många cykellänkar sedan dess. Till och med en ny cykel. Men den här finns ännu kvar och jag använder den rätt mycket. Speciellt på vintern, men även på tävling ibland, beroende på terrängen och längden på tävlingen. På långa tävlingar samt på väldigt besvärlig terräng är nog ändå den fulldämpade att föredra.