©2018 BY CYKELSYSTRAR.

RSS Feed
  • Facebook - Black Circle
  • Instagram - Black Circle

Besviken på formen

July 24, 2018

Det har nu gått några dagar sedan FM i cykelorientering på ultralångdistans. Genast efter tävlingen på lördagen och ännu igår var det främst besvikelse jag kände. Nu med lite perspektiv på tävlingen får jag väl konstatera att det var så långt som fysiken räckte den här gången. Att träningsmängden sen januari legat på 60 procent jämfört med ifjol, gör ju sitt. Den brutna handen i maj gjorde ju också att den viktiga perioden med fartträning innan tävlingssäsongen inte blev av, gjorde ju inte saken bättre heller.

 

I lördags räckte det bara till en fjärde plats i D35. Minimimålet var medalj, helst silver. Jag insåg redan på förhand att jag inte skulle ha någon chans att rå på Marja Penttilä som vann, och hon var också långt före oss andra.

 

Tävlingsplatsen låg på en skjutbana i en sandgrop i skogen. Sand. Sand är jobbigt redan till fots, med cykel nästan värre. Nåja, lika för alla, tänkte jag. Det var gemensam start, så att alla i klassen startade samtidigt. Det var trångt då även eliten och några andra klasser startade samtidigt, och alla skulle upp i den första backen. Det gällde att hitta en bra linje, samtidigt som jag behövde hålla koll på var jag var på väg. Jag hade en klar plan, men någonstans där i uppförsbacken svängde jag av för tidigt, och strax stämde ingenting. Jag var inte alls där jag hade tänkt att jag sku vara, och vad är det här för grop. Nåja, jag var inte den enda som hade svårt, och efter en stund fick jag fast mig, lite för långt till vänster. Kom samtidigt med en annan dam, Niina, till första kontrollen.

 

Därefter hade vi olika kontroll, men åt samma håll. Fick upp lite fart och flyt och tog tvåan och trean bra. Efter det tvekade jag (och en juniortjej) länge på vägvalet till fyran, och valde fel. Så  att Niina och Marja kommer ikapp mig. Ingen fara, tänker jag, vi är ungefär lika starka. Jag måste stanna och vika om kartan, nästa håll är ett långhåll och kartställningen är för liten för att visa hela banan på en gång. Viker fram avståndet 4-5, och väljer vägval. Vänster runt. Först ner från åsen och sedan en slingrig stig ut mot större sandväg. Jag ligger först ut på stigen från kontrollen, de andra följer efter. Men jag har problem i de sandiga uppförsbackarna. Finns ingenting i benen att trycka på med. Båda cyklar om mig, och när vi kommer ut på vägen, som borde vara snabb, är det bara mera lös sand på vägen. Det går så tungt och jag ser de andra tjejernas ryggar försvinna framför mig. Blir ganska förvånad och lite knäckt av att de faktiskt cyklar ifrån mig. Nu efteråt ser jag dessutom på kartan att jag kunde ha valt ett (för mig) bättre vägval, genom att följa åsen till höger och därmed istället göra ett vägval med mindre uppförsbackar. Men det är lite sent att märka det hemma vid köksbordet.

 

De följande två kontrollmellanrummen är också långa. Jag försöker välja bra vägval och orka trampa. Dricka sportdryck och ta en gel emellanåt. Men varje sandig uppförsbacke tar mycket energi. Inser att jag knappast kommer att cykla ifatt tjejerna, utam ska jag ha en chans behöver det bli svårorienterat och/eller teknisk stig. Det blir egentligen ingendera.

 

 

Istället gör jag själv ett dåligt vägval efter kartbytet på den sjunde kontrollen. Det blir igen sandiga stigar till vänster, med många stigkorsningar och uppförsbackar, istället för ett lite längre höger vägval med bättre stigbotten och bara en uppförsbacke. Ser en tjej till från min klass. Hade ju redan tidigare räknat ut att medalj blir svårt. Nu blir jag närmast förskräckt när jag inser att jag måste kämpa om min fjärde plats. Tänker absolut inte ge mig nu. Bara sex kontroller kvar.

 

Håller undan till nian och har på väg dit redan kollat vägvalet till tian. Efter stämpling svänger jag cykeln och cyklar tillbaka en bit på stigen jag kom. Därefter vänstervägval till tian. Ser att tjejen fortsätter rakt fram från kontrollen och därmed väljer en annan väg. Får en sandväg med bra botten under cykeln och trampar på, vet att jag strax ska över den sandiga åsen igen, men att det förhoppningsvis är näst sista gången. Har problem i den lösa sanden i sandgropen drygt halvvägs till tian, måste stiga av och leda cykeln. Men det går bra. Ingen skymt av tjejen.

 

 
Elfte kontrollen är samma som den första, och nu har jag de två kontroller som bland annat Niina hade som tvåa och trea, de är nu min elfte och tolfte kontroll. Båda går bra, även om jag här hemma märker att det hade funnits ett lite längre vägval till trettonde kontrollen som antagligen hade varit snabbare och lättare att cykla. Fjortonde kontrollen är samma som min fjärde och nu tar jag ett bättre vägval. Rundar och kommer till kontrollen lite bakifrån. Samma stig ut från kontrollen som senast, enda skillnaden är att nu har jag endast en kontroll kvar. Försöker se till att hålla mig uppe på åsen och sedan strax innan välja en stig ner från åsen och in mot kontrollen. Någon spurt behövs inte. Jag vet att jag är långt efter.

 

Fjärde dam i mål. Inte riktigt vad jag hade väntat mig. Klockan stannar på 2.10.27, och visar 33,02 km. Det är sex minuter upp till bronset och knappt tio minuter till silver. Jag borde ha varit bättre än så. Eller så är formen inte bättre.

 

Nu är det sex veckor till nästa FM, medeldistans och parsprintstafett. Så nu ska jag fundera på vad som är smartast att träna för att vara i form då. Sedan kan det hända att jag deltar i något annat också, men huvudfokuset kommer att vara på FM.

 

 

Please reload

Our Recent Posts

Please reload

Archive

Please reload

Tags

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now